Heart Icon

2020 - Min första sommar med MYO

Tre år har gått sedan jag grundade MYO Make Your Own. I detta inlägg berättar jag om första sommaren med MYO och delar lite bilder som inte har visats förr. Häng med! :) /Oona

Arrow Icon

2020 - Min första sommar med MYO 

På våren 2020 satt jag i min kompis lägenhet Åre som jag hade fått hyra tillfälligt för en månad. Jag hade lyckats åka till byn precis när covid-pandemin bröt ut, och blev själv sjuk och inte kunde flytta på mig någonstans på ett tag. Utanför fönstret sken vårsolen och snön var bättre än någonsin medans jag satt inne, och försökte förstå mig på olika instruktioner för att virka en korg. För jag hade bestämt, att just den virkade korgen skulle bli en av MYO’s första produkter i kategorin som vi nu kallar för DIY-kits.

Det är konstigt hur livet ibland väljer en riktning åt en, om man bara låter den komma. Egentligen var jag väldigt nöjd med mitt tidigare liv i Stockholm; jag bodde i en mysig lägenhet i Aspudden, klättrade, kappseglade, jobbade på en spännande musik-startup som hade sitt kontor mitt i Södermalm. Men jag var ganska stressad och hade svårt att slappna av på kvällarna, vilket nog var den främsta anledningen till varför jag började virka. Jag fick en bambu-trasa som inflyttningspresent  av en vän, och blev själv nyfiken på att göra fler sådana; vilket resulterade i en hel hög av trasor när jag sedan blev ”hooked”. Till min stora förvåning blev folk sjukt imponerade när dom såg trasorna, och dom andra enkla grejerna jag så småningom började virka. För mig var virkning den allra enklaste metoden av hantverk, som man kan njuta av utan att knappt behöva fokusera. Där väcktes tanken; om andra fick testa detta på ett enkelt sätt, skulle dom tycka det var lika kul? 

Jag virkade disktrasor överallt - mest på möten och resor :) 


Precis när dessa tankar väcktes, och innan pandemin drog igång, blev jag av med mitt jobb i Stockholm och bestämde att åka till Åre för att andas lite. När jag sedan satt där i lägenheten, med massa garn och virknålar överallt, började jag och min vän Anna (vår nuvarande AD) skissa på MYO’s framtida logga. Av någon anledning hamnade ”Åre, Sweden” med på loggan och vips, så var det bestämt! Jag skulle starta ett bolag, och det skulle hända i Åre. Ett par månader senare hade jag registrerat bolaget, börjat filma dom första produkterna och hyrt vårt första kontor i byn - ett litet rum i ett delat kontor, mittemot Creperiet. 

MYO's första kontor i Åre, ännu ganska tomt!

MYO’s första DIY-kits

Jag hade inte någonstans kunnat föreställa mig hur mycket TID det skulle ta att ta fram allt som krävdes för att ens få ihop några säljbara produkter. Efter att första ha valt vilka garn jag skulle använda, fortsatte jag med instruktionerna - det kändes enklast, eftersom där hade jag åtminstone en tydlig vision av hur jag ville att dom skulle vara. Enkla och tydliga med video och bilder, inget klassiskt ”virkspråk” (eftersom jag själv inte kan det heller - enkel lösning, haha!). 

Testade att rulla garn i köket, för att se hur mycket som behövdes för varje produkt

Denna sommar tog jag fram fyra produkter: Virkad korg, blomkruka, laptop case & disktrasa. 

Först filmade jag instruktionerna till Instagram, helt för att testa hur det skulle funka samt lära mig att redigera dom. Men på Instagram kan man ju inte pausa eller spola fram och tillbaka, så snart blev det tydligt att jag även behövde göra dom till Youtube. Men det blev först vid lite senare tillfälle. 

Första instuktionerna filmades i vardagsrummet

Dom skriftliga instruktionerna var faktiskt ganska svåra att göra. Det fanns inte så mycket plats i en vikt A4, som ändå var det mest rimliga alternativet med tanke på både budget och miljö. Men tack vore vår grymma AD Anna gick det ändå, och ganska snabbt hittade vi ett format som funkade rätt bra och senare kunde användas för fler produkter. 

Men sedan det här med garnet! Medans allt fortfarande var i utvecklingsstadiet, och det fanns inga pengar över för något, bestämde jag att rulla garnnystan själv tills jag visste hur stora rullarna behövde vara för varje produkt, och hade hunnit testa det. Vi hade bara två storlekar för lådor som alla kits packades i (och som numera heter GIFT BOXes), vilket satte begränsning på den fysiska storleken på rullen, samt att ”härvorna” jag rullade ifrån vägde exakt 1kg var så det bästa hade varit om 330g rullar hade räckt till samtliga produkter jag höll på att ta fram - minus disktrasan, för där används det en annan typ av garn. Så jag rullade allt själv, till en början. 


Ut i världen (eller iaf till Öland!)


Någon gång under juni hörde min goda vän Anton av sig och sa att han gärna skulle ta in mina kits på ett sommargalleri som han och hans mamma hade på Öland. Självklart sa jag ja till det, och började preppa materialet. Det blev många timmar av garnrullning & Netflix på kontoret, men ändå tillräckligt många kits så det fanns något att sälja. Sedan packade jag allihopa i min lilla campervan, och drog ner till Öland. 

Det blev många timmar av rulla garn & kolla på Netflix :D 
MYO's första gång.i butik, Gallerit på Öland


I Finland hittade lite senare jag samma upplägg med ett par potentiella återförsäljare, och av en okänd anledning packade jag kits på vår gård i Nådendal den 11e augusti tillsammans med vår gamla labrador Roope som numera inte finns här. Då fick jag sönder en fjärde rullningsmaskin - och bestämde att det var dags att ta hjälp av garnfabriken. Efter ett samtal med Lankava blev det klart, att jag i fortsättningen skulle kunna köpa 330g-rullarna direkt från fabriken. Och kan säga att det var ganska stor lättnad! 

Hemma i Finland och packar DIY-kits


Lankava gjorde klart 200 rullar av varje färg och tjocklek för EKO Large, Medium & Mini, och jag hämtade dom från deras huvudkontor i Kauhava på vägen hem till Åre, och sedan tog färjan från Vasa till Umeå. Efter besöket hos fabriken hade jag alltså 300kg garni min lilla Caddy, och fick ändå plats att sova! Tjoho :D På vägen hem fick jag dessutom fin surf i Salusand i några dagar, söder om Umeå, men garnen fick plats under sängen. Väl tillbaka i Åre flyttades garnen till ett litet lager utanför byn, men jag insåg redan då att MYO’s lager inte skulle vara kvar i Åre längre än vad som var nödvändigt, för transporternas skull. 

Är man lite galen ändå? 


Har jag frågat mig själv ett antal gånger. Kanske. Jag tycker nog att det är ganska kul med utmaningar och triggas av att lösa problem, annars blir jag uttråkad. 


Min dröm med MYO har alltid varit att skapa något som delar glädjen för skapandet, så att fler kan ta del av känslan av att lyckas, och det är 100% det som driver mig framåt. När jag var yngre virkade jag litegrann med min mamma och mormor, samt stickade något enstaka par raggsockor, men fastnade aldrig riktigt mer för det då jag tyckte att alla instruktioner var för svårlästa och tråkiga. MYO’s syfte blev därför att först och främst lösa just det problemet, och få alla känna sig inkluderade i skapandet, oavsett vilken nivå man är på. 


När feedbacken från de som köpte kits:en efter första sommaren kändes positiv, fanns det en anledning till att fortsätta att klura på vad mer man kunde göra med garn. Gång på gång har vi löst på problem under dessa tre år, och fasiken vad allt har utvecklats - och att jag till och med fick Salli med på detta (våren 2021) är jag så sjukt tacksam för. Första sommaren var en kul utmaning men nog ganska ensam ändå. Det är roligare att vara två! 


3 år av MYO har gått fort, men ändå känns det som att vi bara har börjat. 

Tack för att ni hänger med på vår resa, jag hoppas det blir många fler år! <3 


/Oona 



Oona von Zweygbergk